Jag tycker att bara vetskapen om en flaska champagne eller mousserande hemma på kylning ”höjer stämningen” och detta innan vi ens har öppnat den – det är lite lyxigt, fastän också lite beroende på vilken sort du köper. Det behöver inte inte alls vara så dyrt. Självklart finns det de flaskorna med den rätta och exklusiva framställningsmetoden, vinproducenter med hög renommé som gör att det finns flaskor med extremt höga prislappar. Vi brukar köpa mellanklass mousserande och det finns många som är väldigt goda. När tillfället är speciellt tycker vi att, ”varför inte lägga några extra kronor på favoriterna?” Där utöver är det alltid roligt att få nya favoriter och lära sig mer om viner och mousserande.
Historien om Champagne går tillbaka längre än vad namnet gör. Reims som är regionens huvudstad var platsen dit de franska kungarna redan på 800-talet reste för att krönas. Under 1200-talet började man bygga en katedral i gotisk stil på platsen och till kröningsceremonin förväntade sig kungarna god mat och dryck i kombination med underhållning. De som då stod för drycken var munkarna som kunde konsten att förvandla druvor till vin, en process som använts sedan romartiden. Vinerna i Champagne konkurrerade med de i Bourgogne, strax söder om Champagne. Några hundra år sedan utsattes området för klimatväxling – medeltemperaturen sjönk och likaså kvaliteten på vinerna. Då visste man inte att förändringarna som klimatväxlingen orsakat i jorden hade skapat unika förhållanden för att producera världens främsta mousserande vin. Först efter en olyckshändelse, då kylan kom alldeles för tidigt och vinet frös och därmed också avstannade den jäsningsprocess som pågick – ”råkade de göra champagne”. När våren kom och därmed också värmen började återigen en jäsningsprocess och bildade koldioxid i flaskorna som då blev resulterade i ett bubblande vin som ansågs vara defekt.
Från början var det med andra ord champagne ingen succé. Men en ung vinintresserad munk blev 1668 utnämnd till affärschef, hans namn var Pierre Pérignon och han titulerades Dom. Dom bidrog till att utveckla ”olyckshändelsen” till den metoden som senare kom att kallas just för ” Champagnemetoden” och har därmed har han tillskrivits stor del i framställningen av Champagne. Han började använda tjockare flaskor och riktiga korkar. Viktigaste som Dom Pérignon kom på var nog att man med fördel kan blanda flera olika viner, från olika årgångar och olika gårdar för att höja kvaliteten på vinerna. Det var först i slutet på 1800-talet som Champagne blir gott, då man kom på hur jäst och själva jäsningsprocessen fungerade. Med de kunskaperna hade man bättre möjlighet att övervaka och kontrollera tillverkningen och främst då den andra jäsningen så att flaskorna inte exploderade, likaså lärde man sig under den här tiden även att få fram champagne som inte var grumlig eller hade bottensats. Det är också under den här perioden som grimman som håller korken på plats kom att användas.
Det här är vad man säger ”Rase campagne”, som betyder ”Öppna landskap” och det är också det som finns runtomkring området i Champagne i Frankrikes norra del. Huvudorten anses vara Èpernay. Champagne består av fem mindre delområden. Montagne de Reims, Vallée de la Marne, Côte des Blancs i norra delen och Côte de Sézanne och Aube (eller Côte des Bar). I norra delen finns de största champagnehusen och det är här de flesta av kvalitetsproducenterna har sin verksamhet. I områdena i södra delen odlas mest druvor som används som utfyllnader i champagnen, det har därför varit en hel del diskussioner om de verkligen ska finnas med i det namnprestigefyllda distriktet.
Vi testade två sorters champagne av samma producent – men det skiljer ganska mycket i pris på flaskorna – Bollinger (7418 på systembolaget). Killen som är med oss på provningen berättar att i Frankrike finns något som kallas Route de Champagne som följer småvägarna. Skyltarna om vingårdar visar även till små hus som man inte alls kan tänka sig skulle vara ett vinhus. Oavsett när man än kommer, säsong eller inte, så är de väldigt gästvänliga och vill gärna visa upp sitt hjärtebarn.
Men det är samtidigt roligt att jämföra lite av de båda dryckerna – då de bland annat skiljer sig enormt i utseende, doft och smak. Jag hittar på hemsidan information om champagnen och det är roligt att jämföra dessa med den upplevelsen jag får när jag testar.
* Nummer: 7418
* Land: Frankrike
* Distrikt: Champagne
* Alkoholhalt: 12,0 %
* Färg: Gul färg.
* Doft: Utvecklad doft med rostad ton, inslag av gula plommon, kex, nougat och citrus.
* Smak: Torrt, utvecklat, friskt, smakrikt vin med inslag av moget äpple, rostat bröd, grapefrukt och nougat.
* Användning: Serveras vid 8-10° C, som aperitif eller till rätter av fisk, skaldjur, ljust kött eller fågel, exempelvis parmaskinkafylld kycklingfilé med cidersås.
* Druvor: Pinot noir 60%, chardonnay 25%, pinot meunier 15%
* Sockerhalt: 9 gram/liter
* Den finns i tre storlekar; 375 ml (209 kronor), 750 ml (389 kronor) och Magnum 1500 ml (799 kronor).
Den andra Champagnen vi testar är också en Bollinger, men med en lite dyrare prislapp – 1699 och är en beställningsvara på systembolaget (i skrivandes stund slutsåld på systembolaget, så det gäller att vara ute i god tid inför speciella jubileer eller vilket ändamål man valt för att avnjuta sin Bollinger). Den här är kostar ganska mycket också, men är då en billigare variant om man ska jämföra dem – då den ”bara” kostar 389 kronor. Bollinger är även en champagne som förekommer i filmvärlden och då främst i Bond-filmerna. Jag tycker att redan när flaskorna öppnas är det stor skillnad, det märks direkt på korkarna – den äldre korken är mer porös och det luktar betydligt mer om den än den som suttit på den här flaskan. De extra åren märks både i kork och sen när de två glasen står framför mig på bordet. Den här yngre varianten är mycket ljusare och ser ut som de vanliga mousserande vinerna i den lite lägre prisklassen som vi ibland köper hem. Sitter man och jämför den här flaskan med en dyrare är det svårt, den är otroligt god och den gör sig inte rättvisa i sällskapet. Smaken av grapefrukt finns verkligen – den är lite sur men ändå så att det är aptiligt gott. Den är lite sträv på tungan och det finns en tendens till att alkoholhalten hänger kvar, detta till trots att alkoholhalten inte är så hög.
Méthode Champenoise – Att göra champagne är speciellt – då bara de mousserande viner som gjorts i området som heter Champagne får kallas för det. För att framställa via champagnemetoden gör man först ett vanligt basvin. Därefter hälls det upp på flaska, tillsammans med en jästtillsats, då börjar också en andra jäsning i flaskorna. Under denna tid – 18 månader eller längre – bildas bubblorna. Innan Champagnen kan säljas tas den sista jästfällningen bort. Detta gör man genom att ”centrifugera” flaskan upp-och-ner under en kortare tid. När jästfällningen hamnat i halsen, kyls halsen hastigt ner, korken tas bort och den frusna jästfällningen skjuts ut via tryck. Det är sen härifrån champagnen får olika karaktärer, genom att fylla på med en mindre mängd söt vätska, så kallade ”dosering” får champagnen olika sockerhalter.
Generellt skulle jag nog tycka att det här är godare dricka till en rejäl köttbit hellre än bara till en salami och lite ost. Med andra ord är det en oerhört gastronomisk champagne som passar bra till förrätter och i vissa fall även huvudrätter. Jag skulle kunna tänka mig att dricka det här till en god köttbit i stället för att dricka vin till maten. Champagne per definition är inte billig men jag personligen tycker att det här är ett prisvärt vin, det behöver inte vara dyrt för att det är champagne och samtidigt även är gott. Jag tycker att det här var en mycket god Champagne, som passar många tillfällen, det behöver verkligen inte vara extremt hög prislapp när man köper mousserande vin eller Champagne – men visst är det också skillnad på mognad och hela upplevelsen. Testar du flera viner eller som i vårt fall Champagne så är min åsikt att man bör öka kvaliteten av vinet allt eftersom man byter sort, det är svårt att gå neråt men rent generellt så brukar man börja uppifrån och arbeta sig neråt. Det är ändå ganska individuellt när det gäller smak och hur man upplever Champagne och mousserande vin. Jag tycker om den här och rekommenderar den, men samtidigt så påverkar så många faktorer upplevelsen så även om man vid ett tillfälle kanske inte tyckt att det var så speciellt så kan nästa vara ett bättre tillfälle. * Läs gärna om den dyrare Bollinger där jag tagit upp vikten av hur man serverar sin Champagne, så bidrar det också till en perfekt upplevelse.
Har du testat champagne till tolvslaget på Nyårsafton och kanske inte tyckt att det var så gott? Jag måste säga att jag tycker att det är ett tillfälle som inte alls kräver champagne utan det går lika bra med ett billigare mousserande vin, eller nästan så att du hellre ska välja ett mousserande vin. Du står ute, kanske tunt klädd och fryser, du är mätt efter en god middag, kanske lite överförfriskad. En snabb skål vid tolvslaget, ofta då med en feltempererad champagne som precis tagits ur kylen, eller kanske ännu sämre stått en stund i snön. Champagne bör avnjutas bättre än så, kanske du hellre skulle ha valt mousserande vin.
